Fredag 21/7 2012
Jag har inte skrivit på länge.
Luften har liksom gått ur mig, Pofff...så tog den slut.
Dessa skit-cancer piller tog knäcken på mig. Hur mycket biverkningar kan man stå ut med. Jag var beredd att gå långt. men hade samtidigt inget liv.
Var alltid hemma för att jag mådde för dåligt att gå någonstans. Bara var trött...trött... och trött. Trodde aldrig att jag kunde sova så mycket.
Två och en halv månad stod jag ut, efter en ct-röntgen förstod ju även läkaren att det inte gick. Cytostatikan fungerade inte igen. VARFÖR???? frågar jag mig.
Vid senaste läkarbesöket var jag så nervös att hela jag skakade, Jag kallar det helvetesveckan, veckan mellan ct och läkarbesöket. Läkaren talade om att det inte funkade, det var tillväxt i levern och lungan. Var helt lugn när jag fick beskedet men bröt ihop hemma. Hatar att ge mina älskade barn ett sådant besked. Det största problemet är ju levern, de måste få stopp på tillväxten. Vet att jag har en begränsad tid att leva.....palliativ cytostatikabehandling, hur hemskt låter det?? .......men jag har inte tid att dö nu!!! Har sagt till läkaren ....har inte tid att bli dålig nu!
Nu ska ju så mycket hända, vår roadtrip till Jämtland! DET ser jag fram emot Gabbi!
Nu börjar jag en cytostatikakur på måndag, en gång i veckan puhhh.....
Jag kan undra hur mycket gift jag har i kroppen egentligen, 10 månader med gift en gång i veckan. Huu.... det blir mycket gift i längden
Tänk positivt!.
Men hur ser man positiv på cancer undrar jag?
Du måste kämpa säger många, men när man inte har ork att ens existera, hur gör man? Ge mig råd någon!!
Nästa vecka är: cytostatikabehanling, läkarbesök och det bästa av allt: göra klart min tattoo. Och förhoppningsvis en träff med min bloggväninna.
Måste ge mina nära och kära rosor för att de orkar med mig. Om ni visste hur mycket ni betyder för mig, ojoj ni anar inte. Alla blommor och presenter, ni anar inte hur mycket det betyder för mig.....för att ni bryr er om MIG. Jag älskar er och alla har en plats i mitt hjärta
.
Ikväll har jag haft världens bästa kväll hos familjen Rodenberg i Åkarp. Ätit supergod mat och levt som en prinsessa, blivit uppassad och gottat mig. Tusen tack för att ni finns för mig, det vet ni<3<3<3
Lev väl mina vänner!
.