Tandläkardax!
Tisdag 10/4 2012
Nu är påsken över och det var den lugnaste påsken på länge. Otroligt trött var jag som vanligt, jag vet att det börjar kännas tjatigt men så var det. Jag kände mig som den värsta soffpotatisen. God mat blev det iallafall och mycket godis. Jag som inte brukar äta godis men nu bara tryckte jag in, uffa!

Heléns tavla!
Idag var det dags för tandläkaren i Trelleborg. Det känns bara så fel att ha henne därnere men kommer mig inte för att byta heller. Nervös som sjutton var jag, att gå dit känns som något nödvändigt ont. Det är nog 3 år sedan jag var i Trelle senast och där var knappt en människa ute. Lite nya hus hade det blivit sen sist och tvåfilig väg nästan ända fram. Det var på tiden!
Jag hade med mig mitt intyg från läkaren och trodde det skulle gå bra. Nu är det ju så att man ska uppfylla vissa kriterier för att kunna få subventionerad tandvård. Det lät så enkelt när vi pratade om det på sjukhuset men verkligheten ser nog annorlunda ut.
Hon kunde sätta tillbaka min bro och det var skönt. Jag har någon lagning som måste göras om så det var inte så hemskt som jag trodde. Kanske att jag klarar det utan subvention:)
Imorgon är det hjärtröntgen igen och då hoppas jag att det blir ett bättre resultat. Nu är det mycket att oroa sig för, ct-röntgen imorgon.
Påsken avslutades sorgligt igår. Pojkarnas farmor avled på sjukhus. Hon var den bästa farmodern och svärmor man kan tänka sig. Så fin och så snäll! Jag är glad att ena sonen var uppe i påsk och kunde säga adjö till henne.
Nu slipper du ha ont och nu får du må bra. Jag är så glad att jag fick lära känna dig. Hoppas du får det bra i din himmel.
Vila i frid Inga-Lill
Nu är påsken över och det var den lugnaste påsken på länge. Otroligt trött var jag som vanligt, jag vet att det börjar kännas tjatigt men så var det. Jag kände mig som den värsta soffpotatisen. God mat blev det iallafall och mycket godis. Jag som inte brukar äta godis men nu bara tryckte jag in, uffa!

Heléns tavla!
Idag var det dags för tandläkaren i Trelleborg. Det känns bara så fel att ha henne därnere men kommer mig inte för att byta heller. Nervös som sjutton var jag, att gå dit känns som något nödvändigt ont. Det är nog 3 år sedan jag var i Trelle senast och där var knappt en människa ute. Lite nya hus hade det blivit sen sist och tvåfilig väg nästan ända fram. Det var på tiden!
Jag hade med mig mitt intyg från läkaren och trodde det skulle gå bra. Nu är det ju så att man ska uppfylla vissa kriterier för att kunna få subventionerad tandvård. Det lät så enkelt när vi pratade om det på sjukhuset men verkligheten ser nog annorlunda ut.
Hon kunde sätta tillbaka min bro och det var skönt. Jag har någon lagning som måste göras om så det var inte så hemskt som jag trodde. Kanske att jag klarar det utan subvention:)
Imorgon är det hjärtröntgen igen och då hoppas jag att det blir ett bättre resultat. Nu är det mycket att oroa sig för, ct-röntgen imorgon.
Påsken avslutades sorgligt igår. Pojkarnas farmor avled på sjukhus. Hon var den bästa farmodern och svärmor man kan tänka sig. Så fin och så snäll! Jag är glad att ena sonen var uppe i påsk och kunde säga adjö till henne.
Nu slipper du ha ont och nu får du må bra. Jag är så glad att jag fick lära känna dig. Hoppas du får det bra i din himmel.
Vila i frid Inga-Lill
Kommentarer
Postat av: Lina
Du finns i mina tankar.
kärlek
massor
Puss å Kram
Postat av: Britt-Marie
Tack fina Lina, du finns i mina tankar. Kramar
Trackback