brittmaried

Onsdag 21/12 2011


Idag när jag vaknade så snöade det, men drömmen om en vit jul blir nog bara en dröm
Förra vintern var det snö och det var rena mardrömmen i Skåne. Bussarna gick inte, oskottade trottoarer, tågen stod stilla, mängder av trafikolyckor. Fast de vet att det faktiskt kan snöa här så blir alla helt lamslagna.

Igår blev det lite lussekattsbak igen, de försvinner så fort. Trillade köttbullar också i 190 och glömde bort att jag redan saltat dom. Blä!!! Sånt är mitt liv: Gurkor i frysen, smöret i skafferiet m.m För att inte nämna allt man vet har köpt hem som inte finns. Snacka om förvirrad! Jag skyller på "Chemo brain" Det känns alltid bättre om jag har något att skylla på:)
  


Mumsiga blev dom och dottern har nu fått stränga restriktioner att låta bli dom. De är till julafton. Sonen ville ha knäck också, det fixade jag idag. Tack vare Maud så blev det ingen katastrof, inga knäckformar som välte hit och dit. Förresten väldigt trevligt att prata med dig, det var ju ca 38 är sen sist:)

Idag på morgonen blev det ett besök på onkologen. Syster Emma ringde och ville ta ett prov till ett forskningsprojekt som jag ingår i. Så sa hon: Nästa provtagning är om en månad så då kan jag fånga upp dig när du får behandling!!??. Vaaa!! Jag trodde det skulle ta slut någon gång. Har jag en gång kommit dit så kommer jag aldrig därifrån, eller?? De kanske gör en paus i behandlingen, sa hon.

Har aldrig haft några stora pretantioner, jag vill bara må bra!
Så j*****vla svårt livet ska vara!
 
Jag vill slippa allt vad behandling heter, slippa biverkningar, slippa ta in all sorglighet på avd. För sorgligt det är det. Kan inte säga att jag mår så jättebra när jag går därifrån efter att ha hört någon ny som insjuknat och deras historia. Det berör, ända in i hjärteroten.
Det tråkiga är ju att det är inte sjukdomen som får mig att må dåligt, det är behandlingen som gör det.



I morgon är det så dags. Dags att träffa Dr Onkolog, det känns inte bra alls. Just nu är jag så nervös att jag vill kräkas och det lär ju inte kännas bättre imorgon. "Skit och Mög" som Beryl säger. Och så känns det minsann!
Gjorde en ct i förra veckan och vad den visar skrämmer mig redan innan jag vet resultatet.

Just nu känner jag mig som en liten, liten människa som inte kan göra något för att förändra mitt liv.
I morgon så gäller det! Har inte kunnat sova på några nätter trots insomningstablett och en annan tablett som gör att jag ska sova hela natten.

 
 
Som tur är ska mina fina vänner Louise och Helén vara med. Det är tur, är det negativa resultat så stänger jag av.

Tack till hela min underbara familj, vänner och bekanta som stöttat och uppmuntrat mig under hela behandlingen.
Utan er hade det inte gått.

Ha en bra onsdagkväll mina vänner
                 Kram


Och Jason du har så rätt! "Alla vill till himmelen men få vill ju dö"!